Ledare: Ett bidragstak får inte slå undan benen för barnfamiljer
Under tisdagen tog äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) emot slutbetänkandet i den så kallade "drivkraftsutredningen" som fått i uppdrag att ta fram förslag på ett bidragstak. I Tidöavtalet har regeringspartierna och Sverigedemokraterna som bekant beslutat att ett bidragstak ska införas, med innebörden att inkomsterna från bidrag aldrig ska kunna bli högre än vad man kan tjäna genom eget arbete. Nu finns två olika förslag på bordet.
Det kan vara på sin plats att påminna sig om bakgrunden till detta förslag, som Moderaterna har drivit i snart ett decennium. Det handlar om att summan av alla bidrag i bland vida kan överstiga lönen från ett vanligt jobb. För en familj med två arbetslösa vuxna och två barn, där en av de vuxna får ett jobb med en månadslön på 22 000 kronor (motsvarande avtalsenlig lägstalön) lönar det sig inte att jobba. Det är så klart problematiskt.
Samtidigt har kritiker uppmärksammat hur ett bidragstak skulle kunna slå extra hårt mot familjer med flera barn.
Samtidigt har kritiker uppmärksammat hur ett bidragstak skulle kunna slå extra hårt mot familjer med flera barn. Den som trots försök inte får ett jobb står kvar i samma svåra situation, fast med ännu mindre pengar. Något som ytterst drabbar barnen.
Enligt utredningens första förslag ska bidragen aldrig kunna uppgå till mer än 80 % av den avtalade lägstalönen, det vill säga 22 000 kronor. För tvåbarnsfamiljer innebär det en sänkning av bidragen med 6000 kronor. För stora barnfamiljer kan sänkningen innebära ett halverat bistånd, och därför anser utredningen inte att förslaget är förenligt med barnkonventionen, eftersom det då blir svårt för dessa familjer att klara sig.
Utredningen lämnar också ett andra, inte lika drastiskt förslag om en moderniserad riksnorm, där sänkningarna av bidragen inte blir så stora så att de negativa effekterna överväger. Det är framför allt i familjer med tre eller fler barn som effekterna kommer att bli kännbara, och då inte lika stora som i det första förlaget.
Det återstår att se hur förslagen kommer att klara sig i en framtida remissrunda, men klart är att det vore oklokt att gå vidare med en politik som i slutändan drabbar redan utsatta barn. Det är också viktigt att komma ihåg att principen om att "det ska löna sig att arbeta", inte i sig kommer att lösa alla problem som den svenska arbetsmarknaden dras med.
I januari hade Sverige en arbetslöshet på 10,4 procent enligt SCB. Det innebär att 592 000 personer gick arbetslösa, en ökning med 114 000 jämfört med samma period förra året. Det beror inte bara på frånvaron av ett bidragstak. Stora grupper som varken har rätt kompetens eller kan språket, höga kostnader för företag att anställa och ekonomiskt oroliga tider är alla problem som regeringen måste adressera. Det bör prioriteras över att försvåra situationen för utsatta barnfamiljer.
Victoria Seemann