Ledare: Goda exempel från Kalmar för placerade barn
I fredags kunde Barometern-OT rapportera om stora underskott för socialtjänsten i Nybro. Kommunens individ- och familjenämnd beräknas göra ett underskott på drygt 42 miljoner kronor år 2024, och dyra externa placeringar av barn på HVB- och SIS-hem pekas ut. Sådana platser kan kosta uppemot 10 000 kronor per dygn, och gräver snabbt djupa hål i den kommunala budgeten. Nu ska Nybro se över verksamheten och försöka hitta alternativa lösningar.
Precis som Johanna Franzén, tillförordnad förvaltningschef, säger går det inte att förutse placeringsärenden. När det har gått så långt att man behöver fatta beslut om att tvångsomhänderta ett barn är behovet mer eller mindre akut. Alla placeringar är därtill olika, ett barn som omhändertas på grund av försummelse i hemmet behöver exempelvis en helt annan typ av vård och stöd än en ungdom som placeras på grund av kopplingar till ett kriminellt nätverk.
För de allra flesta kommuner är det omöjligt att helt undvika externa placeringar, särskilt då behoven kan variera stort över tid. Därtill kan en längre väntan på att få placeras snabbt leda till att problemen förvärras, och i värsta fall att något riktigt allvarligt sker.
I väntan på nationella lösningar finns det samtidigt lokala arbetssätt i länet att hämta inspiration från.
Nybro kommun är långt ifrån ensamma om denna problematik. Det råder en nationell brist på boenden för barn och unga, oavsett om det handlar om familjehem, HVB-hem eller de låsta SIS-hemmen (som staten driver). Regeringen och SKR ingick i januari en överenskommelse för att försöka råda bot på platsbristen. Bland annat ska man erbjuda stöd till kommuner som vill starta egna HVB-verksamheter, och föra dialog med IVO om hur de utdragna tillståndsprövningarna för privata aktörer kan underlättas.
I väntan på nationella lösningar finns det samtidigt lokala arbetssätt i länet att hämta inspiration från. I den uppföljning av verksamhetsplanen för 2024 som denna vecka tas upp på socialnämnden i Kalmar framgår det att man under året uppnått målet att fler barn och unga som placeras ska får bo kvar i sin uppväxtmiljö, bland annat för att främja en bibehållen skolgång.
Detta har gjorts genom att man ökat antalet egna familjehem och nätverksplaceringar (när barnet placeras hos en släkting eller annan närstående). Man satsar också på att avsluta placeringar i tid och se till att hemgången blir trygg och stabil. Trots att antalet placerade barn är på samma nivå som 2023 har kostnaderna för externa HVB-hem minskat från 19% till 13% av budgeten.
Barns bästa ska alltid sättas i första rummet och inget barn ska nekas vård och andra insatser för att det är "för dyrt". Däremot visar exemplet från Kalmar att det går att både minska kostnaderna och samtidigt erbjuda bra lösningar på hemmaplan.
Victoria Seemann