Ledare: Köpfest med bitter eftersmak

Publicerad i Nya Wermlands-Tidningen m.fl.

Ett klick, och en tröja för en struntsumma levereras till dörren. Det låter nästan för bra för att vara sant. Det är det också, skriver Victoria Seemann.

Mid season sale, black friday, julhandel och mellandagsrea. Hösten och vintern är en enda lång köpfest. Globaliseringen ihop med ny teknik och e-handelsjättar har gjort shopping billigare och lättare än någonsin. Ett klick, och en tröja för en struntsumma levereras till dörren. Det låter nästan för bra för att vara sant. Det är det också.

Den nya Netflix-dokumentären Köp nu: Hur vi luras att handla lämnar en bitter eftersmak. Många teknikprylar limmas numera ihop så att de inte går att reparera. Under parollen "återvinning" dumpas varor på stränderna i Ghana. Giftigt avfall plockas isär för hand i plåtskjul i Thailand.

För att nyansera bilden tål det att sägas att både globalisering, tillväxt och frihandel i stort bidrar till ökat välstånd världen över. Enligt Världsbanken har över en miljard människor lämnat extrem fattigdom de senaste 30 åren. Men flera saker kan som bekant vara sanna samtidigt.

När Dagens Nyheter besöker de kinesiska nätbutikerna Shein och Temu, som numera dominerar marknaden för det som kallas "ultra fast fashion", finner de en mörk verklighet (9/12). Arbetsvillkoren är usla. Det högsta priset per plagg som Shein betalar sina leverantörer är 4,50 kronor. Plagg som sys för hand. Därtill är många av produkterna giftiga och skulle aldrig klara de kemikaliekrav som företag inom EU måste följa.

Denna information verkar dock inte spela så stor roll. Bara under oktober månad handlade 600 000 svenskar från Temu och Shein, en grupp som bara växer. Det är någonting som är skevt med att vi i Sverige uppenbart röstar för en politik som driver på för både miljökrav och rimliga arbetsvillkor, men sedan struntar i det när det är dags att trycka på köpknappen.

Till konsumentens försvar är det inte lätt att få information om hur, var och av vad olika varor tillverkas. Modevetaren Emily Dahl, som driver den populära podcasten och Tik Tok-kontot Modemassakern, visar pedagogiskt på svårigheterna att faktiskt köpa plagg som inte är gjorda av plast och som håller i mer än ett par tvättar. I princip ingen av de större klädkedjorna går att lita på: alla måste själva läsa på om varje varas material och produktion. I slutändan blir högarna av polyester- och akrylplagg ändå dyrare än att köpa kvalitet från början. Både för plånboken och miljön.

I Frankrike har underhuset i parlamentet röstat igenom förslag om straffavgifter och förbud mot reklam från företag som producerar fast fashion. I Norge fälldes nyligen det svenska lågprisvaruhuset Lager 157 för brott mot den nya öppenhetslagen, som kräver att företag i Norge ska ge konsumenten information om hur man arbetar med mänskliga rättigheter och arbetsvillkor i hela leverantörskedjan. Om dessa lagar kommer att ha någon effekt, annat än på marginalen, återstår att se.