Ledare: Politiker ska inte styra den akademiska forskningen
I kölvattnet av Donald Trumps presidentskap i USA ifrågasätter Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson om svenska universitet kan fortsätta samarbeta med USA. "En del tyder på att man i rask takt ställer krav på att man inte får forska om klimat, demokrati, jämställdhet. Och då blir det ju väldigt svårt att samarbeta med amerikanska institutioner som lyder under den regimen", säger han till P4 Kalmar.
Och visst stämmer det att Trump, i de federala institutioner som han har inflytande över, exempelvis har stoppat forskare från att fortsätta arbeta med rapporter om klimatförändringar. De statliga forskningsmedel som delas ut i USA kan också förväntas påverkas i enlighet med den nuvarande administrationens politiska övertygelser.
Samtidigt kan man hävda att den akademiska friheten på många amerikanska universitet är bättre skyddad än i Sverige. Toppuniversitet som Harvard, Princeton och Stanford är alla privata, och finansieras till övervägande del genom privata donationer. Förutom att det är ett effektivt vaccin mot politisk påverkan har det också genererat forskning i absolut världsklass.
Toppuniversitet som Harvard, Princeton och Stanford är alla privata, och finansieras till övervägande del genom privata donationer.
I Sverige är universiteten mer reglerade än i andra länder, eftersom att de till sin form är statliga myndigheter. Regeringen vill nu utreda om universitet och högskolor bör frigöras. Utbildningsminister Johan Pehrson (L) ser i första hand framför sig att de ska drivas i stiftelseform.
Som tidigare uppmärksammats på denna ledarsida visar rättsvetenskaplig forskning att universiteten i Sverige länge var egna rättssubjekt vars självständighet tryggades av stora egendomar. Dagens system, där regeringen genom regleringsbrev styr inriktningen på arbetet inom universitet och högskolor, innebär att det är Socialdemokrater, Moderater eller för den delen Sverigedemokrater som sätter sin politiska prägel på innehållet.
Denna prägel är kanske inte lika sensationell som Trumps politik, men innebär påfallande ofta nya pålagor (utan motsvarande resurstillskott) som över tid har ökat universitetets administrativa börda och dränerat resurser från forskning och undervisning. Frågan som ställs om USA skulle lika gärna kunna ställas tillbaka till Sverige: kan man lita på att forskningen här är fri när universiteten är en del av staten?
Linnéuniversitetets rektor menar att universitetens demokratiuppdrag blir allt viktigare i de oroliga tider som råder. Så är det. Men i en robust demokrati är akademisk autonomi lika viktig som oberoende domstolar och fri press. Det är exempelvis svårt att tänka sig hur en fri press skulle fungera om landets tidningsredaktioner skulle kontrolleras av regeringen.
Rent praktiskt skulle Sverige kunna vända sin blick mot Finland, som år 2010 genomförde en autonomireform för att bilda så kallade stiftelseuniversitet. Med hjälp av ett tillfälligt skatteavdrag för donationer, som matchades av ett statligt tillskott, kunde reformen komma till skott. När frågan nu ligger på regeringens bord vore det välkommet om även svenska universitet vågar driva på och ta steget.
Victoria Seemann