Ledare: Snart är ”flumskolan” ett minne blott
Det var en studie från Linnéuniversitetet år 2018 som blev starten på en debatt och reformering av kunskapskraven i den svenska skolan. Forskaren Stefan Sellbjer bad 33 ledande professorer bedöma om ett antal kunskapskrav kom från grundskolan, gymnasiet eller universitetet. Det gick inte så bra.
Kunskapskraven i grundskolan var så abstrakta att professorerna ofta misstog dem för krav som bör ställas på universitetsnivå. Exempelvis var ett mål för elever i mellanstadiet att kunna "undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor" och beskriva "förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder". Det skulle lika gärna kunna vara ämnet för en gigantisk avhandling.
Ytterst är det dock elever som drabbas. För hur förklarar man för en 10-åring vad som faktiskt förväntas när målen är så abstrakta? Alla elever mår bra av tydlighet och transparens. Det ska inte krävas högskoleutbildade föräldrar för att dechiffrera innebörden av hemläxan.
Det ska inte krävas högskoleutbildade föräldrar för att dechiffrera innebörden av hemläxan.
Debatten om skolans kunskapskrav gav resultat. Sedan hösten 2022 gäller nya kursplaner där fakta och förståelse betonas mer än tidigare. Det kan i sammanhanget vara värt att påpeka att en faktabaserad kunskapssyn inte handlar om att oreflekterat memorera kungalängder. Fakta och förståelse går hand i hand, där kunskap om exempelvis Sveriges regenter bidrar till en grundläggande baskunskap för hur och varför Sverige blivit som det är.
Och nu är det dags för nästa steg. Under onsdagen tog skolminister Lotta Edholm (L) emot betänkandet från Läroplansutredningen. Utredningen är tänkt att knyta ihop säcken och se till att läroplanerna, som i bredare bemärkelse styr undervisningen i skolan, också reflekterar en mer faktabaserad kunskapssyn. Eller som det står i utredningens direktiv: att kunskap inte bör betraktas som något relativt eller subjektivt, utan grundar sig på den bästa tillgängliga kunskapen inom området, utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.
I utredningens förslag till nya läroplaner är innehållet bättre åldersanpassat. Undervisningen ska inte bli för svår för tidigt, innan eleverna har tillgodogjort sig grundläggande kunskaper och färdigheter. De internationella PISA-proven visar att en av fyra niondeklassare i Sverige inte kan läsa ordentligt. Även svenska elevers kunskaper i matematik sviktar. Därför läggs förslag för ökat fokus på läsa-skriva-räkna i de tidigare årskurserna.
Lärarrollen stärks med förslag om ramar för undervisningens genomförande och undervisningsstrategier baserade på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Man förordar undervisning i grupp över alltför mycket individuellt arbete, som så länge varit rådande i svensk skola, och ofta lett till att svagare elever lämnats utan tillräckligt stöd. Slutligen lämnar man förslag för att praktiska färdigheter ska lyftas fram i de praktisk-estetiska ämnena, där det tidigare varit för mycket fokus på analys och reflektion.
"Flumskolan" är ett uttjatat begrepp som har kommit att appliceras på lite av varje som anses fel i svensk skola. Men ingenting kan väl vara flummigare än att själva målen för vad som ska läras ut har varit så abstrakt formulerade att det har varit svårt att förstå dem? Läroplansutredningens förslag visar på ett välkommet skifte som förhoppningsvis kan bidra till att stärka både lärare och elever.
Victoria Seemann